Vadå, måste man packa när man ska åka iväg? Typiskt mig, klockan är kvart över nio och jag har inte ens börjat. Näe, jag vet inte ens vart mina matchställ befinner sig efter renoveringen. Men men... det dyker väl upp och jag har ju faktiskt hela natten på mig. Vi åker ju inte förrns imorgon liksom. Kameran är framlagd och klubborna ligger i bilen, vad behöver man mer?

Avslutade precis en middag med några nära vänner, Therese, Sara och Linda.M. Ibland undrar man varför man inte hinner ses oftare. Men livet fungerar väl så. Vi har jobb, vi har aktiviteter och vi har familj. Och man ska väl inte säga att vi tyvärr har det utan vi ska väl iställer glädjas åt varandra och vara glada för dem stunderna vi får tillsammans. Det tycker jag.

Nyklippt och nyslingad är man med. Känns sommarfräscht så här på sensommaren ;-)

Jag lurar mig själv.

Shit, efter två pass hallträning känns det vilka muskler som är specifika för just hallträning. Men liksom, det är ju värt det. Innebandy/surte is the shit. Vad skulle man göra om inte trivas när man springer runt där i hallen, med klubban i högsta hugg och svetten rinner mer än vanligt? -Näe det finns ju inget annat.

Ett samtal från Parga och det var ju skönt att höra att ni var på en båttripp och hade det bra. Jadå. Men vi saknar er!

Annars har jag hunnit med en fika med Tess på hennes veranda. Tänk att man kan sitta ute klockan tio i Sverige i hotpants och linne och inte frysa. När hände det senast? Förra sommaren?

Tillbaka till den 21 Juni..

Tittar ut genom persiennen och upptäcker till min förtvivlan att solen gömmer sig bakom molnen. Mina planer för idag är som bortblåsta, typiskt. Med det mest typiska med sånna här dagar är att man typ måste gå på stan, vad ska man annars göra liksom? Och då måste man ju handla, annars är det inte kul. Och då försvinner ju massa pengar = DÅLIGT.

Kravlade mig iaf upp ur sängen eftersom att jag ändå inte kunde somna om. Gick upp för att få i mig lite frukost. Men jag kan ju inte äta frukost i min ensamhet utan musik och jag orkade ju inte gå ner igen och hämta mina skivor, nene. Så jag rotade fram lite brända skivor från Georges cdskåp och upptäcker en skiva från den gamla goda tiden, juniortiden. Slutade liksom med att jag satt och skrattade åt majslåten (Gamla juniorer ni förstår) i min ensamhet. Fina minnen är det ända jag har att säga. Varför måste man bli gammal?

Sommaren är kort!

Värmen håller i sig långt fram i småtimmarna och visst är det underbart? Det är bara det att det är lite mindre underbart när man tänker sova och upptäcker att det är några grader för varmt. Tur att jag är ledig imorgon, jag dissar helt enkelt att ens försöka sova och inväntar att någon ska dyka upp här. Sedan hoppas jag att jag är tillräkligt trött för att somna självmant, utan att snurra 117 varv och bli ännu varmare.

Imorgon tar jag med mig migsjälv och åker till Röris. Yepp! Lite mer sol och bad är precis vad jag behöver. Varför gå hemma i 30 graders värme när man kan ligga i havet och steka på klipporna?

TV

Undra just hur många varv jag har snurrat i min säng inatt. Nu gav jag iaf upp. Hur ska man kunna sova i denna värmen? Eller är det någonting annat som stör mig på nätterna. Isf - LÄGG AV! Jag behöver sova. Suck, pust, stön. Nu går jag ut på baksidan och hoppas att jag slumrar i mammas solstol.

help

Hej! Det är jag som är badtjejen. Japp, idag har jag stekt med familjen Petterson i Sundhammar. Kul att se nått annat är rörtången någongång. Och när jag ligger där och funderar på vilken badplats jag ska åka till imorgon då ringer fröken Amelie och meddelar att jag ska jobba 12-14 imorgon. Så det var bara att sluta fundera på stört. Imorgon blir en spännande dag förövrigt =) yepp.

Och nu då?

Mer död än levande efter helgen. Men idag ska jag ut till västkustens klippor och vila upp mig igen. Oh, i adore. Syrran har stuckit till jobbet och kvar är jag ensam. Just idag kan det kanske vara skönt, men annars är det ganska tråkigt. Nej, jag ska försöka pricka in samma ställe som familjen Petterson för att slippa bli allt för ensam idag.

Familjen är påväg över dem grekiska alperna. Får väl säga att just idag och kanske några fler av deras dagar hade jag gärna varit med på. Okej, jag erkänner, jag saknar.

En månad kvar till skolan börjar nu och jag har inte ett dugg ångest. Nej, känns som om att jag har haft sommarlov i evigheter. Med detta menar jag inte att jag LÄNGTAR till skolan börjar, bara att det kan vara skönt att ha nått att sysselsätta sig med. Typ läsa kurslitteratur. Okej, jag ångrade mig igen.

Sol, vind och vatten!

Inte för att man bör klaga på värmen nu när den äntligen har hittat till oss, nä. Men när man har 30 grader inte bara på utsidan av huset utan även på insidan då känner man sig lite lätt kokt. Taktiken för att inte svettas är att ligga så jävla still som möjligt. Men tyvärr så funkade inte ens det nu under eftermiddagen. Nej, jag slummrade till framför tv:en och när jag vaknade mer eller mindre droppade det svett från mig. Hmm, vad gör man?

Imorgon finns ingen återvändo tyvärr är havet det enda rätta just nu och havet blir det. Okej det är soligt och varmt på rörtångens klippor också. Men där kan man ju liksom gå ner och svalka sig när det blir för hett. Sen att man bättrar på brännan, det är just nu bara ett plus eftersom att detta mer eller mindre blir som en överlevnads gest varma dagar som dessa!

Dripp dropp!

Igår var en härlig dag som började vid havet och slutade på min baksida. Tack flickor för en underbar dag/kväll. Ni förgyller mitt liv!

Soliga, härliga dag! Tyvärr såg det mörkt ut ut mot havet vilket gjorde att jag inte hade någon lust att styra ditåt imorse. Har istället bänkat mig i trädgården. Tänkte tillaga en kycklingsalad här näst, sedan tänkte jag sno ytterligare lite sol innan det blir till att fixa iordning sig. För klockan fyra bär det av in emot stan och två timmars jobb på Bianco. Me like.

Imorgon är jag ledig hela långa dagen. Ett väder som detta och havet är givet. Hoppas på det!

Wish you were here!

Yes, det tar lite drygt en timme att traska runt lilla Surte. Jag och sis begav oss ut på en runda efter en härlig gourme middag (köttbullar och makaroner).  Jag duschade för andra gången idag och intog liggställning i soffan. Slog på tven och såg en film som jag inte sett tidigare "The Bachelor". Ett lyckligt slut, like always. Det är nog vad jag går och väntar på, mitt lyckliga slut på den sagan som jag levde i. Hmm.

Låt morgondagen bli en solig dag.

Dina ord ger mig tro!

Efter träning, handling, sallad och städning svidade jag om och åkte till Allum en sväng. Vilket jag kanske inte borde ha gjort såhär i efterhand när jag kikar i min gaderob, tur att den aldrig blir full, typ =) Fick med mig lite saker hem som jag kanske egentligen inte behöver, men varför måste man behöva det som man köper hela tiden? Suck.

Resten av dagen var planerad, men det ser ut som om att dem planerna eventuellt har spruckit! Tråkigt men sant.

Honey, what do you want?

Sitter och väntar på att tiden ska gå. Egentligen har jag en film som jag borde åka och lämna, men har inte orkat ta tag i mig själv än. 14.00 bär det av mot Grekland och Parga för delar av familjen medan jag snällt får nöja mig med Landvetter innan jag får inta Göteborg igen. Göteborg bjuder idag på jobb, vilket känns fantastiskt roligt. Jag är taggad. Inget kan stoppa mig nu. Var längesen jag kände så som jag gör idag. Hej världen, jag är tillbaka! (iallafall för en dag)

Hoppas det blir en bra kväll!

Styrde mot fontin och körde ett ordentligt pass i spåret. Avslutade med hoppbana. Hej, jag känner någon som kommer ha träningsvärk imorgon. Åkte hem för lite mat och dusch innan vi styrde tillbaka mot kungälv för att hyra film. "In the land of women" valde vi. Vilket kanske inte var det klokaste valet. En ganska deprimerande film om jag ska vara ärlig. Men som alla andra filmer slutade den tillslut lyckligt, eller? Var det någon som fattade handlingen?

Imorgon?

Ingen dag är den andra lik, minst sagt. Just nu känns det som om att mina dagar är fyllda med fart och fläkt fastän att jag egentligen inte gör så mycket. Efter en vecka med Gothia behöver man strosa runt på stan och känna att man har all tid i världen. Att man dessutom i vardagen bemöts av massa positiva besked gör ju inte saken sämre. Jag är inne i ett litet stim tror jag, kanske, eventuellt. Så idag åker jag och mamma en sväng till Frölunda sedan tänkte jag avrunda söndagen med lite träning och umgänge med min familj som åker ifrån mig i två veckor. Regnet utanför fönstret gör säkert inte att det känns sämre för dem att lämna detta landet, men jag älskar ju regnet och sverige så jag stannar hellre hemma. Hmm.

Jag ser för närvarande en framtid.

Härliga lördag! En helt oplanerad lördag, precis rätt i detta läget. Har sprungit runt på stan en sväng med mamma och soffs som skulle inhandla det sista inför sin resa. Ja, på måndag åker la familia och jag och Sofia blir kvar hemma. Känns skönt på ett sätt, men tanken på att dem på tisdag ligger på beachen och glassar gör mig aningen svartis. Men tanken på ett helt hus och två bilar för mig själv svalkar svartsjukan lite!

Gothia är över och det känns både tomt och otroligt skönt.

På måndag ska jag jobba på Bianco igen. Var där och hängde lite idag, pratade med min chef å så ;-) Detta kommer bli bra, sjukt bra. Så himla himla glad är jag!

Vilken lördag.

Sista dagen idag, wiiiihoooo! Men faktum är att dagen igår gick hemskt fort och jag kanske kommer sakna Gothia cup trotts allt. Träffa massa folk, serva människor, titta på fotboll och lira lite fotboll. Finns så mycket underhållande småbarn som är villiga att bjuda på sig själva, haha. Kan minst sagt säga att jag är en erfarenhet rikare efter denna veckan. Hur trött jag än är och har vart så har vi löst det mesta. Yes, allt går om man vill! =)

Efter en hel vecka med bara massa norsktalande dommare kan jag nog nästan flytande efter idag. Eller inte. Den som kan tyda allt dem säger måste vara Norsk själv! Men ett och annat har man nog lärt sig.

Hoppas dagen idag inte blir för lång!

Lördag eller söndag...<3?

Suck, nu är det upp och iväg igen. Nu är gränsen till vad jag klarar av snart nådd, men jag klättrar över den. För den senaste tiden har alla mina gränser puttats uppåt och det känns just nu som om att jag kan klara allt. Jag bara går och går, men till vilken nytta egentligen? Två dagar kvar nu =)

Verkar som om att någon känner till min situation bättre än vad jag själv gör. Hade vart skönt att veta vem det är.

Jag lyssnar på det du säger och det är det som får mig att fortsätta tro på oss! Hade det inte vart för dina ord hade jag slutat drömt och hoppats för längesen.

Jag litar på dig!

Fyra timmars sömn, suck. Men upp och iväg till jobbet ändå, efter idag är det bara två dagar kvar innan jag får sommarlov igen! =)

Känslor som bubblar, ett hopp om en nystart och nervositet. Kan väl samanfatta det så. Är rädd att bli sårad men vill ge det en ärlig chans, jag vet att det kan bli bra. Det kan väl inte bli värre än vad det har vart? Känns skönt att ha dig hemma igen! Mina kännslor för dig är något alldeles speciellt. Konstigt att man kan vara nervös inför att träffa någon som man nästan känner bättre än sig själv. Men det kanske är just det som är så himla bra, nytändning! Vi får se...

Stimmor av ljus börjar leta sig fram igen.

Gothia is the shit, eller? Jag brilljerar med min engelska (not) och ringer matchresultat hej vilt. Än så länge har det blivit rätt, puh! Annars har jag och syster yster min det ganska bra, kan bli lite tradigt emellanåt men dem tomrummen fyller vi ut med att trixa lite boll eller prata med dommarna. Tydligen så ser jag ut att vara 17 år, bugar och bockar, eller inte =(
Men nu har den lugna inledningen av jobbet varit och imorgon sätter det igång på allvar, hej jobba 7.30 - 22.00!

Ge mig dig!

Min dag har vart lång och jag är trött som få. Nu ska jag bara låta mig själv falla in i en dvala och inte vakna upp förrns imorgon när det är dags för jobb igen.

Önskar att jag också kunde skita i allt.

Jäsp och återigen jäsp. Fröken somnade på soffan mellan sisådär 13.00 och 16.00 men det hindrar tydligen inte mig från att vara trött såhär framåtkvällskvisten. Sömnen tar ut sin hämnd på mina dåliga sömnvanor de senaste veckorna. Det är ju inte direkt så att jag inte vill sova liksom, så skyll inte på mig =)

Har stoppat i mig lite hembakat bröd a la mammi med ost, himla gott. Jag har hört att hembakat bröd är sånt man ska njuta av så länge man bor hemma, när man väl har flyttat blir det väl sämre med den saken om man inte är en såndär bullmamma själv dvs. Ska be mamma baka ett lass innan familjen lämnar för Parga.

Men jag ska ju faktiskt arbeta imorgon. Får man krypa ner under täcket nu då? Även om klockan bara är nio? Jag känner mig faktiskt redo för sängen!


Känns som om att någons hemresedatum har blivit framflyttat.

Gamlestan, kviberg, plaza, no matter what tillslut kom vi fram sisådär en kvart för sent. Kan ju bara konstatera att det finns vissa delar av den här staden som jag inte är så hemskt bekant med. Men fotbollsplanerna i kviberg lär jag ju vara bekant med när nästa vecka leder mot sitt slut. Blev bara två timmars jobb idag, mer lär det bli. Men jag tror fortfarande att det kommer att bli hemskt kul. Mycket att göra, jobbigt och roligt! Vi får väl se vad jag tycker på fredag... =)

Jag har inte bestämt hur dagen ska spenderas riktigt. Just nu önskar jag mig ett litet samtal, tror jag.

Jag vill bli gammal med dig!

Det är söndag och jag har redan fått på mig alla kläder för att åka iväg. Söndag är ju dagen då myskläder är ett måste. Men ska man jobba så ska man. Just nu ser jag faktiskt fram emot det, känns bra. Jag hoppas att dagen inte blir alldeles för lång så jag kan hinna med att köra ett pass a la Georgios också!

You? me? we?

Ytterligare en lång dag går mot sitt slut och det är inte bara dagen som är slut utan även jag. Men dagen har varit innehållsrik och mycket mysig. Sådanna här dagar får det gärna komma fler utav. När man liksom bara är och bara gör just det som faller en in liksom. Yes, me like.

Buss 403 är tydligen rätta stället att ragga upp en ett år äldre tös på. hahaha.

Morgondagen är en både fruktad och efterlängtad dag. Gothia drar igång vilket innebär att jag ska befinna mig på kviberg tillsammans med Sofie imorgon bitti klockan tio för diverse arbete. Troligtvis kommer även någon som jag saknat åter till Sverige och Göteborg. Jag är orolig. Dvs. jag har en rolig natt framför mig.

I think about you and me.

Rise and shine, jadå. Inatt kunde inte mycket stoppa mig från att sova, jag var för trött. Men trotts det vaknar jag ett par gånger under natten och undrar varför, tills jag kommer på hur det ligger till.

Bianco - Ser lovande ut. Wiiihoooo =)

Gårdagen kan man säga mycket om. Jag var hur somhelst väldigt glad att få vara i umgänge med mina underbara lagkamrater och följeslagare igen. Sedan att min tillstånd inte var helt 100 iochmed huvudvärken är bara en liten pettites.

Imorgon, imorgon, imorgon, imorgon, imorgon, imorgon, imorgon, imorgon, imorgon, imorgon, imorgon, imorgon, imorgon, imorgon, imorgon, imorgon, imorgon, imorgon, imorgon.

Lång och händelserik dag som jag faktiskt inte orkar skriva ner minut för minut då jag har en hiskelig huvudvärk och en kilostyngder i ögonlocken. Hoppas på ett par timmars sömn inatt, wiiihooo! Tack för en bra dag trots allt. Ni lyser upp min mörka tillvaro!

Blinka lilla stjärna?

Mycket snart ska jag och min älskade vänn Malin åka mot shoppingens värld. Ja, jag har ju lite tomrum i garderob och byrå nu. Måste fyllas ut med diverse saker. Eller kanske inte. Men i brist på annat att göra så funkar ju alltid shopping liksom. Sedan är ju själva poängen att jag ska umgås med fröken pettson! Puh, två veckor sedan sist. ÄNTLIGEN!

Tjohooo

Ligger kvar i mina sprillans nya lakan och överväger om jag ska pallra mig upp eller inte. Suck, måste jag? Egentligen inte. Men jag gör det ändå.

Minnena utav dig finns överallt!

Hör hur regnet slår mot marken utanför, svensk sommar?

Trodde jag skulle komma hem och ha en lugn kväll. Ha, det trodde jag det. Först nu har jag fått in allting på mitt rum, slängt sånt som inte ska vara kvar mer och rensat bland mina kläder. Jag är nöjd, fantastiskt nöjd. Rumet blev bättre än förväntat och alla mina saker får faktiskt plats nu. Jag har tillochmed till min stora förtjusning en del tomrum att fylla i byrån nu, wiiiihooo.

Ser fram emot morgondagen, hoppas att det blir en bra dag.

On my way, minst sagt. Sitter på Arlanda och väntar på att få gå ombord på planet som ska ta mig hem till Göteborg och Surte. Jag längtar tills jag befinner mig i Pettsons umgänge igen, ja som jag har längtat, sjukt. Men att åka hem innebär ju också en del oro, suck, jag väljer att inte tänka på det, inte nu. Jobbigt att säga hejdå till papi, jobbigare än på länge faktiskt. Han har tagit hand om mig, lyssnat och förstått. Han har verkligen varit den pappan som jag vet att han kan vara när han vill. Tänk om det alltid kunde vara såhär. Jag älskar min pappa och är lite ledsen att han inte funnits vid min sida under min uppväxt! Eller ja, tekniskt sätt har han ju det. Han har alltid stöttat och funnits där, men ah...

Jag och Sofie fick spendera ett par timmar på stan i väntan på att ta flygtåget hit. Jag hittade ett par läckra sandaler, som jag inte köpte. Nej, jag orkade faktiskt inte bära dem. Men jag har bestämt att om dem finns i Göteborg så ska dem inhandlas. Inte för att jag behöver skor kanske, eller kanske för att det är nu när jag är ensam som jag behöver dem som mest. Ja, det är synd om mig och ja, jag tröstshoppar. Det är ditt fel!

Goood BYE!

Tydligen inte. Jag somnade tio, trött som bara den. Men nu då? Nej, ännu en sömnlös natt. Ligger vaken och tänker, frågorna far runt i huvudet och rädslan för att åka hem och möta verkligheten växer, fan. Men trots det längtar jag hem. Suck, när ska alltid bli som förut? Kommer det någonsin att bli som förut igen? blahablahablaha.

Söker efter en väg att gå på.

Imorgon, imorgon, imorgon... är dagen då jag åker hem. Just precis nu känns det bra, men det går ju upp och ner som allt annat här i livet just nu. Men som sagt, tummen upp just nu. (får skynda mig att skriva klart innan det vänder)

Såhär halvvägs igenom arbetsdagen är jag ganska utmattad faktiskt. Det är nog värmen här i Stockholm som gör det. Trodde jag skulle rinna bort förut när jag skulle springa ett litet ärende. Men jag besegrade solen med mina nya solisar i högsta hugg. Jag har en kvällsbåttur och en middag ute vid havet på någon havskrog att se fram emot, keep going linda, keep going. Så jag ska nog härda ut tills det blir dags att styra hem mot Värmdö, jadå.

Lite planer för morgondagens afton. Dem kräver dock att jag kommer hem i tid och så skulle det bli hemskt mycket trevligare om solen ville skina på oss, ah. Allsång och vin... Någon mer som är på kanske? =)

Allt för nu.

Jag är inte bitter men när jag vaknade imorse sken solen och himlen var alldeles klarblå. Jag sken lite också, tills jag kom på att arbete inne i staden väntade. Men vad vore jag för syster om jag inte unnade min syster och bror en strålande vacker dag ute vid havet när jag får svettas inne i stan. EH?

Så jag och pappa styrde bilen mot kontoret. Ett stopp vid bageriet delselius så hade vi frukost och kaffe i magen också. Pigga och glada har vi nu intagit kontoret. Eller ah, pappa intog det och drog på möte, kvar är jag. Så nu ska jag öppna post, sortera fakturor och så småning om springa nerpå stan för några ärenden.

Godmorgon!

Minstingen i våran stora syskonkull fyller 6 år idag. Bara att Grattulera och känna att ytterligare ett år har gått. Minns när jag sprang runt och bar honom som bäbis. Tiden går så fort så fort.

Congrats!

Jag tog tag i mig själv och gick ut och körde ett ordentligt löppass och lite styrka. Puh, känner mig alltid så lättad efteråt. Man kan pusta ut och känna att man har gjort någonting bra för sig själv liksom. Så nu kan jag lägga mig på soffan med gott samvete och tänka att jag är värd det. Tänk om man kunde få känna så varje gång man la sig på soffan. Då hade man nog varit bra vältränad vid det här laget kan jag tro! Med fortsätter jag i den här takten så ja, kanske någon gång i framtiden att man kan bli riktigt fitt. I wish!

Härliga känsla

Jag är lite rädd. På torsdag åker jag hem och jag längtar, otroligt mycket. Saknar alla kompisar och min familj där hemma. Men jag är rädd, rädd för att möta verkligheten, rädd för att möta vardagen utan dig. Det är jobbigt här, i stockholm, hur blir det då där hemma? När jag ska försöka leva ett normalt liv i vardagen som jag tillbringade med dig. Förvisso kommer du hem på söndag. Men jag är rädd, rädd för att möta dig, rädd för att höra den eventuella sanningen. Jag vill bara skjuta fram allting, för nu har jag åtminstonne ett hopp, det kanske jag inte har efter att vi har setts. Nu lever jag ju på hoppet om dig och mig. Vad händer om du rycker det hoppet ifrån mig när vi ses? Då blir det samma process ännu en gång. Orkar jag det?

Det finns en mening med allt som händer, även om jag har svårt att se den ibland. Är det meningen att det ska vara du och jag resten av livet så hoppas jag att det blir så.

Ge mig mitt liv tillbaka, ge mig dig och mig tillsammans.

My love

En grå morgon, sjukt grå. Men en ledig morgon och det är ju faktiskt inte så dumt, även om den hade varit bättre om det var soligt. Nej, ska snart pallra mig upp för att äta frukost, snart. För hur skönt äre inte att bara ligga kvar under täcket och känna värme. Det är klart, det är ju mysigare om man är två, men nu är jag ju inte två utan bara en. Och den som jag skulle vilja dela täcke med, den är inte i Sverige. Suck.

(  ) Torsdag Hemresa
(  ) Torsdag Kärt återseende med Pettson
(  ) Fredag jobba på Bianco
(  ) Fredag Mys med flicksen

Ingen risk att det inte finns någonting att göra hemma. Eller egentligen, det blir väl som man gör det. Men jag älskar ett liv i fart och fläkt så jag planerar in mycket.

HoneyHoney.

Jadå, en av mina favoritfilmer på tv. Cameron Diaz, isnt she lovely? Har upptäckt att jag har funnit en viss passion för det här med tvtittande. Har inte haft det förut. Kan det ha att göra med att mina kära far har en hel del roliga tvkanaler som jag inte har kunnat ta del av förut. Yes, i think sooo.

Kärleksfilm?

Planerna föll ner från himlen och det blev biomys på sergel. "Jiddra inte med Zohan" hette filmen och jag måste säga att den var en succe. En komedi som innehöll lite av varje och jag kan bara rekomendera den faktiskt. Fick mig många skratt. Efter bion styrde vi bilen ut mot Värmdö igen och jag kunde sitta och fundera hur jag skulle göra med dagens träning i 40 minuter. Jag kom fram till att antingen kunde jag vrida ur nyckeln och lägga mig på soffan framför tv:en eller så kunde jag växla upp och köra ett pass i regnet. Jag kom hem, jag växlade upp och jag körde ett pass. Så nu har jag precis landat i soffan efter att ha fått i mig en grillad hamburgare a la Pappa. Nu ska jag mysa lite med familjen framför tv:en.

1 vecka

Suck, måndag igen och inte nog med det, det regnar ute. Buhu. Men jag ska pallra mig upp ur sängen och käka lite frukost ändå tänkte jag. Resten av dagens planer står skrivna i stjärnorna dvs. jag har inga. Men jag hoppas att det ploppar upp någonting.

Rise and shine

Ja kvällen har spenderats framför tv:en. Har pendlat mellan Wimbledonfinalen och filmen Wimbledon med Kirsten Dunst. Wimbledon finalen vanns av Nadal endast 22 år gammal, inte dåligt det inte. Och Kirsten Dunst fick sin tennisspelare i filmen dvs. lyckligt slut. Det var en såndär riktigt äcklig kärleksfilm. Det är det enda jag kan tycka om den just nu. Bitter? - NejNej.

Nu ska jag göra kväll ensam.

Vi plockade upp "lillebrorsan" på centralstationen och tog en lunch på seven eleven. Men gud, vad småsyskonen växer, jag är snart minst i kullen. När hände det liksom? -shit! Men skönt att se pojken igen!

Efter att vi lunchat styrde vi bilen mot Sickla och lite shopping. Pappa och co. gnällde över att jag bara försvinner. Men hur kan jag försvinna när det enda jag gör är att stå och vänta på dem? Jaja. Vi hittade varandra tillslut iaf. Jag är väl som ett litet barn som springer bort från sina föräldrar hela tiden. Det var så jag kände mig när dem sa till mig att jag bara sprang bort hela tiden iaf. Men men, fick med mig ett par läckra solglasögon hem iaf, för inte kan man väll vara på stan utan att shoppa? Närå.


sunshine

Sista dagen i veckan, även om det just nu känns som om att alla veckans dagar flyter ihop på något konstigt sätt. Alla dagar är liksom konstiga utan dig, ingenting är som förut. Fast jag måste väl medge att jag har lärt mig att skilja lite mer på helg och vardag nu när jag har jobbat, ganska skönt faktiskt.

Natten blev en eländig historia. Hur kunde jag komma på att jag skulle dricka kaffe 21.30 på kvällen liksom. Hemskt dum idé som gjorde att jag låg vaken större delen av natten. Sen när jag väl har somnat blir det som vanligt att jag vaknar varje timme, sover oroligt och vrider och vänder. Men men thats it, kanske blir det bättre kanske inte.

Så hur ska denna söndag spenderas? Förutom ett träningspass har jag ingenting inplanerat faktiskt. Men ett träningspass kanske är vad jag orkar idag. En liten bror anländer till Värmdö, kul. Inte varje dag man får träffa den lille herrn.

Bollen är hos dig

Vi avslutar en bra dag med en mysig kväll med middag med syster, pappa och pappas goda vänn. Lite mat och lite tv. Mission impossible 3, en ganska bra film trotts att jag egentligen inte gillar den typen av film.

Kvällen är alltid kvällen och det är då jag får tid att lyssna på mina tankar. Jag borde väl egentligen inte göra det nu. Men jag gör det. Den här dagen hade varit en dag i drömmarnas värld för två veckor sedan. Men nu, nu kan jag inte njuta så som jag hade kunnat göra då, kan inte slappna av och bara vara i nuet. Jag försöker, men ett nu utan dig, vad är det för nu?

Jag borde inte

Så var man hemma efter en heldag på havet. Det var alldeles underbart. Klarblå himmel, lite vind och värme. Trots att jag gillar färden med båten bäst så är det riktigt mysigt att bara vara på klipporna i skärgården och inte ha några måsten. Nej, det går verkligen inte att göra någonting. När det kryper i skinnet på mig så är det enda jag kan göra att vända på steken liksom. Och det syns nu också. Man märker inte att solen tar när vinden ligger på. Skönt. Påvägen hem stannade vi på en sjökrog och drack lite gott och nu blir det en dusch, sedan lite mat.

I don´t want to be strong.

Ännu en strålande morgon, skönt. Ska pallra mig upp ur sängen och gå bort till pappas "hus" och käka frukost innan jag tar plats i solen och bättrar på brännan samtidigt som jag kikar in tennisturneringen som pågår förfullt här utanför!

Drömde en dröm inatt.

Tennis + löpning + styrka + läsabok(?)

Ja, nu har jag hunnit träna och det blev visst ett ordentligt långt träningspass. Underbart! Känns så skönt i kroppen såhär efteråt, helt utmattad och slutkörd. Nu kan jag gå och lägga mig med ett gott samvete. Skönt.

Sedan har jag hunnit läsa ut min bok "Odjuret". En bok som i ena ögonblicket fängslar en så att man blir alldeles tagen för att i nästa ögonblick vara så tråkig att man nästan somnar. Mja, en härlig blandning helt enkelt. En tragisk historia som tyvärr är sann.

Cause I want it that way honey.

Det var där vi åt vår lunch idag. Pappa är bundis med krogägaren och det talar väl för sig självt. Det är en regel att under sommarhalvåret äta lunch eller äta middag där efter en heldag på havet var och varannan dag. Därför har man också dragit med sig många minnen därifrån och från sommrarna när man var liten och spenderade större delen av sommarlovet här ute på Värmdö. Det var liksom sommarparadiset då med, fast då på ett helt annat sätt. Dags att sluta tänka tillbaka på dem tiderna, innan man blir sentimental. Idag var det iaf gassande sol och sisådär 25+ där. Då kan man inte annat än njuta.



(L)

Huh, värme? Jag har legat och svettats på pappas altan i ett par timmar nu och snart ska vi ut med båten för att käka lunch i solen vid någon havskrog. Detta livet gillar jag! Har lite jobb att sätta fingrarna i, men det får vänta tills ikväll. Även träningen får vänta tills ikväll och tills dess att värmen har avtagit lite, det känns bäst så faktiskt. Nej, nu tänkte jag klä på mig lite kläder och en flytväst och inta plats i båten.

Sommar och sol!

Ser ut genom fönstret och ser en klarblå himmel utan ett moln i sikte. Skönt, idag ska det pressas!

Gårdagskvällen spenderade jag och syster yster på tennisbanan och jag kan ju bara rapportera ett bländande tennisspel, tennisproffs nästa? Nej, men fördelen med att vara riktigt dålig är ju att det blir bättre träning då man får springa och hämta alla bollarna som man skjuter bort hela tiden. Ah. Ikväll blir det en löprunda och styrketräning med pappa! (nu ska han ta livet av mig igen) ;-) Efter det blev det en härlig måltid innan både jag och Sofie deckade på soffan framför tv:en, det är hårt att vara arbetare.

Hade jag vart hemma idag, hade jag spenderat kvällen i slottskogen med alla andra godbitar. Men är man i stockholm så är man det tyvärr. Jag saknar er och hoppas att ni får en suverän kväll i "slottis".

steka

Okej, jag får väl erkänna då. En viss hemlängtan börjar leta sig fram. Längtar till mitt rum, till mina kläder men framförallt efter innebandytjejerna och kompisarna. Okej, mamma och George lite med. Peeeeettson, hör du mig? - Tur att det finns telefoner iaf. Men jag beräknar att befinna mig i Göteborg om lite drygt en vecka. Det får jag väl klara dådå.

Då du inte befinner dig hemma kan jag ju inte längta hem till dig. Men med det har jag inte sagt att jag inte längtar efter dig, för det gör jag, nått så ofantligt mycket. Sjukt att man kan tycka om och sakna någon så mycket faktiskt. Urs.

Borta bra men hemma bäst..

Så var jag och syster tillbaka på kontoret igen. Då det var brist på saker att göra fick vi göra stan idag istället för att jobba. Vilken bra arbetsgivare jag har va? Jag mest glider liksom. Och imorgon blir det båt, sol och bad, självklart ska vi ta oss igenom litelite jobb med.

Efter mycket provande och vel fick jag med mig ett par rosa chinos och ett arband hem och jag är helnöjd. Trots att det fanns mermermer jag vill ha. Shoppingen i stockholm är livsfarlig för min plånbok, den gråter men inte jag! Syrran införskaffade också ett par chinos samt. en strandklänning, läckert.

Om några minuter styr vi bilen mot skärgården, solen, vattnet och båten.

Du finns i mina tankar...

 

Då var det färdigsovit för inatt och jag befinner mig på jobbet, ska strax ta tag i mitt liv och sätta igång med diverse arbetsuppgifter. Lite kaffe först tror jag sedan ska jag nog piggna till. För pigga var det enda som jag och syrran inte var imorse.

Ett helt vanligt svar, men inte vilket svar som helst utan det var från dig. Tänk vad glad man kan bli!

Dags att sträcka ut sig på soffan, läsa lite bok och glutta lite tv innan jag hoppas på några timmars sömn. Men en god natts sömn kan jag ju bara drömma om numera. Men jag är ju tvungen att försöka nu när dem tidiga morgonarna är ett faktum.

Take me back!

Idag dök en otrolig möjlighet upp. En kompis som ville lägga lite plåster på mina sår ringde upp och frågade om det inte var så att jag hade lust att komma och provjobba för henne. Ni hörde rätt, hon är butikschef på Bianco och undrade om jag ville komma dit och provjobba när jag är hemma från Stockholm igen. Gissa om jag är sugen på att åka hem nununu. Spelar jag mina kort rätt och är duktig så får jag en deltidstjänst till hösten, på BIANCO. Underbart att ha vänner som tänker på en.

Lite uppmuntran!

När jag gick på stan häromdagen hörde jag en tjej som gnällde väldigt mycket på sin kille. Då bestämde jag mig för att om du nu skulle komma tillbaka till mig ska jag ALDRIG mera gnälla. Nej, det lät verkligen inte bra. Dessutom har jag insett hur bra vi verkligen hade det tillsammans, hur stor våran kärlek verkligen var och hur mycket jag verkligen uppskattade den. Man får inte ta varandra för givet och man måste faktiskt visa tacksamhet även mot dem som står en närmast. Den här tiden är otroligt jobbig, men jag tror att om vi hittar tillbaka till varandra igen och ger kärleken en ny chans så kommer vi vara starkare än någonsin. Du är kärleken i mitt liv.

Minnen dyker upp. Vackra minnen, underbara minnen och oförglömliga minnen. En tår söker sig ner längst min kind. Jag kommer alltid att minnas våran tid som en helt fantastisk tid. Och jag bara hoppas att jag kan få fler vackra minnen tillsammans med dig... Ännu finare och ännu mer underbara.

Jag börjar bli hemskt, hemskt, hemskt orolig. Har det hänt någonting eller är jag inte värd ett svar?

Tidig uppstigning imorse för ett möte med ett hotell som pappa bygger om vid Stureplan. Visst tänkte jag ett litet möte går ju snabbt tills vi är påväg in emot stan och pappa säger till Sofie, "ja, du kan ju vara på kontoret så länge så ringer vi dig sen så lunchar vi ihop". Jag tappade hakan och trodde inte det var sant samtidigt som jag genast började räkna på hur många timmar det var mellan 08.00 och 12.00. Suck.

Vi kom fram och jag möttes av ett stort höghus som såg helt fallfärdigt ut. Yes, jag hade hamnat på värsta byggarbetsplatsen, det var ju inte riktigt vad jag hade förväntat mig. Jag som för dagen hade klätt mig i kjol och såg alltmänt nippertippig ut såg förmodligen ganska fjantig ut när jag trippade in där med mina alldeles nya kritvita keds. Jaja.

Mötet började och diverse arkitekter, snickare och elmontörer ramlade in samt lite andra nissar som hade diverse åsikter. Jag satt väl mest och knapprade på mobilen lite oförskämt. Kände att jag inte hade så mycket att bidra med i deras såkallade möte liksom. Men tiden gick och snart var klockan 12, puh, äntligen över tänkte jag fram tills för en stund sen. För under tiden då jag, pappa och soffsen käkade lunch kom det fram att dem där nissarna som var med på mötet, var hotellets ägare. Inte nog med det, dem tillhörde tydligen också stureplans eliten och var ägare för massa nattklubbar här i stan. Skit, med lite knep hade jag ju kunnat bli värsta kändisen där, om jag nu hade velat det... Men vem vill det?

Fröken Karlsson är trött

En middag på söder, upphämtning av Soffsen och hemfärd till huddinge. Har precis smaskat i mig en klick hasselnötsglass och min dag är fullbordad. Mina trötta ögon längtar efter att få blunda. Fast egentligen finns det ingenting dem längtar efter så mycket som att möta din blick och fångas av dig igen. Du är mitt ögongodis och mitt allt.

För närvarande trivs jag ganska bra här i Stockholm. Tänk om man kunde förflytta sina vänner hit också. Johanna kanske förflyttar sig hit under helgen. Hade vart bra mysigt. Här kan jag fly vardagen där hemma. Här har jag en annan vardag som är olik den där hemma, den som jag alltid delade med dig. Även om jag tänker på dig varje sekund, slipper jag påminnas om att det jag gör nu gjorde jag tillsammans med dig för en vecka sedan. Men jag är medveten om att det kommer slå tillbaka när jag väl är hemma igen.

När troll mor har lagt sina elva små troll...

Snart är ännu en dag till ända och jag känner att jag har bidragit med massor idag. Jo, för jag har ju faktiskt fört in massa fakturor i excel, sprungit och hämtat paket och öppnat massa post, samt öppnat dörren för en snickare som för näravarande sätter upp gardinstänger här i lägenheten. Mycket ansträngande! Pappa kom hem från Halmstad, vi hann med en tio minuters lunch sedan begav han sig igen, denna gången på möte. Dvs. jag har tillbringat ännu en dag i min ensamhet. Men morgondagen ser lite mer händelserik ut, inte mig emot!

En efterlängtad (?) syster ankommer runt åttasnåret. Så framöver har jag åtminstonne någon att gnabbas med när det blir långtråkigt och ensamt. Känns bra! Jag har saknat dig på riktigt!

Sedan har jag hunnit inhandla mina undanhängda plagg - ett linne. Vilket betyder tre kjolar och två bodys. Så nu kan jag bli sommarfräsch när solen skiner. Längtar! Men såklart har jag hittat fler saker som skulle kunna råda bot på min shoppingabstinens. Tur, då har jag någonting att sukta efter dem närmaste dagarna.

Jag försöker, jag försöker och jag försöker. Men älskling tro mig, det är fan inte lätt. Tänk om du och jag kunde vara lätt. Men då kanske det inte hade varit någon riktig kärlek.

Would you know my name if you saw me in heaven?

Sådär, fakturorna för dagen är införda i excel och jag hör hur staden utanför fönstret sakta vaknar till liv. Tänkte snart göra mig iordning innan jag öppnar dagens post och springer ner på stan för att posta ett kuvert och hämta upp diverse leveranser. Jadå, jag arbetar flitigt!

Hör du sången dem spelar på radio? Varje ord verkar handla om dig!

Är det inte meningen att vi tjejer ska hålla ihop? - Nej, istället kliver vi på varandra, går bakom varandras ryggar, tar varandras killar och är skadeglada när någon annan har blivit sårad. Hur vore det om vi alla stöttade varandra, gav fan i att ta varandras killar och boostade varandras självförtroende lite, så som killar gör.

Svartsjuka och avundsjuka är också ett vanligt fenomen i tjejernas värld. Visst, kan man få vara svartsjuk, det är ju en naturlig del. Men en inte allt för ovanlig följd av svartsjuka är att vi börjar smutskassta varandra och snacka skit. Varför gör vi så? Egentligen handlar det ju om att vi ser upp till den andre och beundrar den, så varför låter vi inte svartsjukan och avundsjukan stanna hos oss själva? Mår vi verkligen så mycket bättre av att säga dem där små elaka komentarerna, hånflina och ta någon annans kille? Man kanske någon gång mitt i det där skulle stanna upp och fundera på hur den andre har det, den som man smutskasstar. Men en perfekt värld finns ju inte och jag anatar att många av oss tjejer är allt för självupptagna för att hinna reflektera över varandras liv.

Tjejer kom igen, vi kan så mycket bättre.

Tål att tänkas på!