Ny vecka.



God förmiddag måndag! Det var ingen ljus morgon imorse, men jag gjorde mitt bästa, la mitt varma täcke åt sidan och tvingade fram motivation för en dags jobb. Tiden fram till lunch susade iväg, låt tiden susa lika mycket under eftermiddagen. Då är det snart dags att besöka gymmet och sedan ta sig vidare till Torpa för en mysig kväll med tjejerna.

När liten blir lite större.



Min syster fyller idag 20 år. Tänk att idag har jag haft det bästa man kan önska sig vid min sida i hela 20 år. Och vi har många år till att spendera tillsammans. För varje sekund som går av ditt och mitt liv växer vi. Inte åt varsitt håll utan du på ditt sätt och jag på mitt sätt, men tillsammans. Du är klok när jag behöver att du ska vara klok, du är får mig att skratta när jag är ledsen, du får mig att resa på mig när jag ligger ner och du får mig att må bra när jag egentligen inte alls mår bra. Du är allt och lite till. Tackar alla övre makter för denna magiska syster. Grattis fina du på din dag!

Mot Olofström.

Alarmet stod på härliga 07.00 - När klockan ringde ställde en trött tjej om klockan på 07.30. Fem minuter senare ringer telefonen och jag tror i mitt trötta tillstånd att en halvtimme redan gått sedan jag ställde om klockan. Känner mig lite bitter innan jag inser att det faktiskt ringer på telefonen. Paniken griper tag i mig (då jag de senaste två veckorna ställt om klockan två gånger i sömnen på 20.00 respektive 15.00) och jag tror för en sekund att jag försovit mig. Men förvånande nog är det min aldra bästa Hanna som ringer och är pigg som en lärka. Med henne kvittrandes i telefonen blev det genast lättare att sätta fart på dagen. Tack för ett fint och genast piggare uppvaknande vännen!

Nu har vi intagit våra platser på bussen, som inte har något eluttag, och är påväg emot Olofström för helgens omgång innebandy. Tur att jag släpade med mig datorn med en batteritid på 40 min. Suck. Får nöja mig med bra musik i lurarna, en oskön stol och fina lagkamrater. Jag är övertygad om att jag överlever. Lite solsidan på det och helt plötsligt är jag hemskt nöjd i min osköna stol.



Påväg emot 3 Poäng.

Hörs sen.


Uppochner.



Snart dags att ställa klockan och krypa ner. Tar emot som bara den att behöva ställa klockan en lördag. Men jag vet ju att jag inte ställer klockan i den avsikten att jag ska upp till jobbet. Det underlättar hela processen. Dagen på jobbet idag, går inte till historien som världens bästa fredag. Tur att finaste Hanna mötte upp mig för ett löppass på gymmet efter jobbet. Efter det kände jag att mina agritioner emot fakturor någorlunda hade lagt sig.

Efter att ha gjort en riktigt go bulgur-sallad inför morgondagen har jag krypit ihop med mig själv i soffan och njutit av att bara vara där jag är. Fantastiskt skönt. Detta kommer att bli en bra helg.

Fredagens.


Vänskap.



Du är Guld.

Mina närmsta vänner får mig att känna lycka, känna glädje och dem får mig att leva. Med er har jag allt jag kan önska mig.

Ville bara dela med mig av all min kärlek.

Full fart emot helg.



Och nu går vi emot helg igen... Onsdag är inne på sista timmen, är det inte fantastiskt? Torsdag är dagen innan fredag och på fredag gör man helg efter jobbet. För mig handlar det ganska mycket just nu om att göra upp en plan för hur jag ska klara veckorna i mörkret. Jag vet att vi går emot ljusare tider och jag har en fantastisk vår och sommar att se fram emot. Det vet jag. Med fina vänner, handihand, med sol i ansiktet, med brunbrända ben, med massor utav äventyr och under ljumma sommarnätter ska jag leva ut mitt liv. Jag längtar.

Idag har jag arbetat. Efter jobbet tog jag mig ner på stan där jag fick tag på ett par godbitar. Fick med mig någonting som jag suktat efter ett tag. Kanske visar imorgon. Träffade min bruna, fina och efterlängtade mor och min älskade syster och tog en fika på Vanilj, ett otroligt mysigt café som jag varmt rekomenderar. Hann knappt landa hemma innan jag tog vägen ut genom porten med cykelnyckeln i högsta hugg. Cykeln tog mig till gymmet och nu har jag krypit ihop i soffan efter en lång dag...

Älska livet.

Sol



Jag ser sol. Det gör mig glad och lycklig.

Tvätta är kul.




Nackdelen med att träna så mycket som jag gör är alla träningskläder som behöver tvättas. Det är så extremt trist att tvätta. Men det blir vad man gör det till....

Fly away...



Vissa dagar vill jag bara åka iväg, studera, lära mig mer om livet, ta in någonting annat och upptäcka världen. Jag vill bort från min trygga vardag, prova någonting nytt och uppleva spänning. Jag svävar iväg i en annan värld och drömmer mig bort. Men verkligheten finns runt omkring mig. Jag vet att det är jag som sätter mina begränsningar och att allt är möjligt. Jag är som många andra svenskar ganska så bekväm. Men jag vill och jag ska. Frågan är bara när...

1 mil senare...



Hur tråkigt det är att springa på löpbandet? På något konstigt sätt har jag lyckats hitta någon slags motivation och tycker att det är fantastiskt skönt. Musiken högt i öronen, svetten rinner, pulsen är hög och benen går av bara farten. Älskar att träna! Kan motivationen heta beach 2011 som för alla andra puckon som erövrar mitt gym? Absolut inte när det kommer till mig. Jag är helt avslappnad, i en annan värld och gör det som är det bästa jag vet. Där är jag mig själv och kör mitt race, där kan jag hela tiden utvecklas, bli starkare och springa fortare.

När jag kom hem tryckte jag i mig två ägg och massa knäckebröd, sedan tyckte jag att jag hade haft en alldeles för nyttig dag och provsmakade silviakakan som jag ska bjuda mina arbetskamrater på imorgon. Den var alldeles fantastiskt god. Jag hade nog kunnat äta alla dem ljuvliga bitarna, det hade jag gjort också, om det inte vore för att jag då hade varit tvungen att baka nya.

Nu är jag slut överallt. Sweet dreams.


Jag vill gå med bara ben.


Innebandymatch.

Det är en trött själ som sitter bakom skärmen dagen till ära. Min kropp känner av förra veckans dos av träning och lördagens match sitter kvar i musklerna. Tre poäng var nära och jag hatar att förlora lika mycket som jag älskar att vinna. Förlorar man med udda målet känns det extra tungt. Skiljer det flertalet mål kan jag emellertid tycka att det är okej att förlora om vi inte gjort en riktig plattmatch. Förlorar vi med mycket mål är vi helt enkelt steget efter och det måste man acceptera. Och då menar jag att acceptera och göra någonting åt det. Inte acceptera och tycka att det är okej. För det är aldrig okej att förlora om man vill bli bäst!! I helgen var det surt, vi kunde ha vunnit, det var nära. Men vi gjorde en bra match och dem är serieledare. Bryt ihop, ta med det som är positivt och ta sikte på nästa helg. Då plockar vi tre poäng.

Söndagssvammel.

Så var ännu en helg inne på sluttampen. Söndag, jag befinner mig i Teliahuset och gör andra omgången av övertidstimmar denna helgen. Jag jobbar totalt 8 timmar på två dagar och har rätt att ta ut 16 timmar. Ganska bra deal tycker jag. Fyra timmar går fort och när planerna i övrigt ändå är obefintliga slipper jag ju slösa tid på att ligga soffan alternativt sparar jag pengar eftersom att jag förmodligen hade gjort stan om jag var ledig. En timme kvar  på jobbet innan gymmet kallar på mig. För en stund fick jag lite lust och motivation till att träna för Göteborgsvarvet, klickade in mig på deras sida och såg att startplatserna var slutsålda.... synd. Då slipper jag fundera på det mer. Kanske nästa år igen.... Känns som om att det är någonting som jag säger varje år när det gäller just detta. Någon gång ska jag!

Jag är otroligt nöjd över att ha haft mysfredag och myslördag denna helgen.

 


Fredagsmys.





Fredagskvällen kunde knappast blivit mer avkopplande, mysig och god. Efter en sväng på gymmet möttes jag och syster upp för att inhandla vad som krävdes för hemmagjord pizza. Efter att jag hade duschat var köket strålande rent. Hon är fantastisk. En omgång i köket och pizza med parmaskinka, mozarella, tomat, pesto, championer och ruccola stod klar. Den blev ljuvlig. Lite naturgodis och mys senare är vi helt slut. Jag ska jobba imorgon, sedan blir det innebandymatch. Känns som en evighet sedan sist. Ska bli skönt att känna pulsen på riktigt igen och det är faktiskt inte vilken match som helst...

... Jag älskar dig syster.

Fredagskänsla.



Ingen kan vara mer glad än jag att det är fredag idag. Även om jag ska jobba i helgen så har jag fredagskänsla i hela kroppen. Det är fantastiskt. Fredagar är en otroligt bra dag på jobbet. Vi jobbar lite och har lite möte. Jag slutar tidigt och ska då kila till gymmet med några av mina bästa. Sedan blir det troligtvis kvalitetstid med syster min. Positiva tankar.

Skumtomtar

Jag satt här, ihopsjunken på min kontorsstol, när det plötsligt dök upp en påse skumtomtar från ingenstans. Min lycka just då var obeskrivlig. Mina kollegor börjar lära känna mig. En tomte var precis vad som behövdes för att rycka upp mig ur min dvala. Skumtomtar kan vara det absolut bästa med julen. Nu är det lite drygt två timmar kvar innan det är dags att springa av sig lite i Torpa. Där finns det inga jobbiga människor som är ivägen. Bara goa töser och massa roliga plastbollar. Love it.


Frustrerad.

Måste uttrycka min frustration någonstans. Det blir här. Igår på gymmet fick jag uppleva den fruktansvärda nyårslöftesångesten. Inte för att jag själv har något nyårslöfte som innebär att jag ska öka min träningsdos på något sätt. Jag tror inte på nyårslöften och jag behöver inte öka min träningsdos alls. Jag tränar för att må bra, så länge jag mår bra så struntar jag i hur mycket jag tränar. Men jag mår bra av att träna och känna mig vältränad, det ska jag inte sticka under stolen med. Träning för mig är riktig avkoppling! Hursomhelst. Gymmet var fullt med människor som troligtvis lider av någon form av ångest. Ångest för nyårslöftfet, ångest för all julmat man satt i sig eller kanske ångest för att sommaren är ett halvår bort. Det behöver inte nödvändigtvis vara ångest, någon kanske har fått sitt gymkort i julklapp. Men jag slår vad om att dessa människor kommer att vara borta från gymmet om en månad, max två till orkar dem, sedan går dem tillbaka till gamla rutiner. Jag vill inte vara den som dömmer. Men jag var djupt frustrerad igår, folk överallt, dem gör ingenting vettigt och hindrar mig från att träna som jag brukar. Dessutom var det kö till löpbandet och en tjej försökte gå för mig. Jag förklarade för henne att så funkar det inte och tog bandet innan henne eftersom att jag faktiskt stått och väntat längre än vad hon gjort. Vem har inte lärt sig kösystem under sin uppväxt? Att tjejen sedan stod och snackade skit om mig med sin kompis som stod på bandet bredvid mig låtsades jag inte om, för då hade det blivit tjejslagsmål. Tjejerna hade dessutom dränkt sina vita t-shirts i vatten och hade ingen sporttopp på sig. Hade det vart små barn hade jag förstått, men det var inte små barn och man behöver inte leka wet-t-shirt när man är på gymmet och man kan omöjligt svettas så att hela t-shirten blir blöt genom att på bandet. Inte nog med det så hade dem kavlat upp tröjorna för att inte dölja varför dem faktiskt var på gymmet. Suck! Det som egentligen framkallade den frustration var allt folk som är överallt och att tjejen gick före mig i kön. Så gör man inte! Och plötsligt, jag vet inte vart det kommer ifrån, så har jag blivit en tjej som inte accepterar att folk trampar på mig. Jag har lärt mig att säga ifrån. För ett år sedan hade jag låtit tjejen gått före och hållt god min. Men det funkar inte så längre!

Till er som orkat läsa detta: Hur orkade ni med mitt gnäll? ;-)

Bra onsdag.


När jag ser dessa bilder kan jag inte låta bli att le och längta efter våren. Dem gör mig glad.

Det är skönt att veta att kvällen är fri. Men jag ska trots det kila till gymmet en sväng för att försöka få tillbaka mina för närvarande obefintliga muskler. Kommer ta tid, det känner jag på mig. Mina lungor jobbar inte med mig fullt ut än, det känner jag. Får inte riktigt tillräkligt med syre enligt mitt eget tycke. Men det känns bättre än förväntat efter att ha vart helt bortkopplad från träning i en och en halv vecka. Fullt ös! Efter dagens träning blir det tända ljus och en kväll för mig själv i soffan troligtvis.


Gillagilla.

Dags att kila till träningen efter två timmars övertid. Nu trummar vi på som bara den inför vårens härligheter. Lika bra att jobba nu när det är grått och trist. Då kan man njuta av inarbetad ledighet när solen visar sig. Det gillar jag. Sedan gillar jag mycket annat, men det är en annan femma. Jag vill att den tidningsprenumeration som jag beställt ska ta fart nu så att jag kan njuta av en bra tidning och gott te nästa gång jag har en ledig kväll, typ imorgon. Ge mig nu.


.



Tack.

Då var det måndag igen. Och jag vill börja med att tacka fantastiska vänner för en grymt bra helg. Spenderade lördagen med Hanna. På kvällen var det dags att fira Eva med lite festligheter. Vi började hemma hos henne och avslutade på Park lane. En kanonkväll med underbara tjejer, dans och allt som hör en bra utekväll till. Denna utekväll blandat med min tidigare sjukdom resulterade i att jag igår var i stort sett helt utslagen. Det var en glad men trött Linda som begav sig till videobutiken senare vidare emot Hanna igår. En stor påse godis och en film senare sov vi likt två spädbarn ihopkurade under varsinn filt i soffan. Jag vaknade till vid halv åtta och gick hem till mig. Påvägen lyckades jag göra min andra vurpa den här vintern. Inte så otippat med tanke på vädret som varit här i Göteborg den senaste veckan. Vaknade till lite iaf. Hade tillräkligt mycket ork för att ta en dusch och krypa ner i sängen när jag kom hem. Nu är jag taggad för vad denna veckan har att erbjuda. Tillbaka till vardag och träning igen. Håll i hatten...

Godmorgon fina lördag.



Mysiga lördag. Låg kvar i sängen till klockan tio och bara njöt av att kunna göra det. Det är inte varje dag jag har tillräkligt mycket harmoni i kroppen för att kunna göra det. Men idag var det bara sådär extra skönt. Nu har jag slängt i mig en smothie med hallon. Det kan vara den bästa frukosten jag vet. Känner mig redo för en liten sväng på stan. Sedan ska jag hålla koll på mina tjejer som ska möta Engelholm på bortaplan idag. Jag håller tummar och tår för er allihop. Mitt hjärta är med er!

Ett steg.



Vem kunde tro att detta skulle bli en dag då jag tar ytterligare ett kliv i livet?
Imorse efter att jag vart iväg på lite hyss kände jag mig taggad för det mesta.
Jag kände mig nöjd, stark och glad. Efter halva dagen på jobbet kändes det ännu bättre.
Men samtidigt ett släng av overklighet och dåligt samvete.
Men jag är glad, jätteglad.

Firade i min ensamhet med tacos och några bitar naturgodis.
Ett långt samtal med min fina Hanna och en dusch senare är jag helt slut.
Redo för sängen och blickar fram emot en fin lördag.


Någonting bra.

"Nä, jag brukar inte bli så nervös inför arbetsintervjuer. Jag brukar göra min grej och vara den jag är, duger inte det så ska jag inte vara på det jobbet helt enkelt."

Ibland slänger man ur sig grejer väldigt spontant. Men det är sådan jag är. Ta en dag i taget och var den du är. Människor som inte anser att det räcker behöver du inte ha i dit liv. Att försöka vara någon man inte är slår tillbaka förr eller senare och är ingenting man mår bra av. Det är lite mitt sätt att se på saker och ting. Vi får se vart det leder, har en känsla av att detta kan bli någonting bra!


Grattis!



Den absolut bästa som finns fyller 45 år idag.
Har varit hemma och kramats lite med min fina mamma på hennes dag.
Älskar dig tusen varv runt jorden!


I taket lyser stjärnorna.



Blåbärsmuffins och silviakakan ligger så fint i frysen nu. Jag klarade att inte ta ett smakprov, det kallar jag vinst. Ja, när man inte får spela innebandy som vanligt så får man göra sport av någonting annat. Vad passar bättre än att försöka stå emot alla söta saker som jag vanligtvis är en svagfia för?! 1-0 till mig.... YES!

Sedan tryckte jag igång "I taket lyser stjärnorna" och grät i en halvtimme. Jag kan tyckas vara en lipsill, men den var verkligen sjukt gripande. Lite deppig, men ett bra budskap och en film som verkligen berör. Efter att ha sett filmen var jag tvungen att ringa min mamma och kolla så att allt var okej med henne!

Lilla lördag.



Man vaknar, tittar ut genom fönstret och ser mera vinter. En djup suck och sedan får man acceptera att våren kanske inte är så nära som man hoppats på. Får nog räkna med att vintern dröjer sig kvar. Gillalägetläge. Tre hela kvartar kvar och jag får kila hem från jobbet. Jag tänkte mig en lugn kväll hemma. Ska baka eftersom att jag står på baklistan nästa vecka, nu har jag tid så jag bakar och fryser in. Sedan ska jag bänka mig framför en bra film och dra en filt över mig. Lill-lördag när den är som bäst, kanske.

Saknad.

Sprang ner på stan. Nä, sprang var att ta i för att jag gick egentligen. Mötte upp min mor och tog en kaffe. Hon är himla bra min fina mamma. Sedan åkte jag hem och röjde lite här hemma i lägenheten innan jag åkte till hallen, balanserade mig fram över isbanorna påväg från vagnen och tog mig sedan hem igen. Hann prata med min kära far emellan varven. Mitt lilla hjärta som sitter där innanför någonstans är lite ledset av saknad. Saknar min pappa tokigt mycket och det inser jag alltid när jag får prata med honom. Vanligtvis kan man få en släng av megasaknad emellanåt, men när jag hör hans trygga röst blir saknaden alltid extra jobbig. Jag måste hälsa på i Stockholm vid lämplig lucka i schemat!

Just nu känner jag mig som ett barn, som inte får vara med och leka. Jag vill inte sitta bredvid banan och kolla när mina lagkamrater får springa runt och spela boll. Nä, det passar inte riktigt mig. Men jag får hållas, på måndag kommer jag vara taggad som bara den då jag förhoppningsvis är tillbaka på planen. Längtar! Tills dess får jag klara mig med att heja på mina tjejer från sidan!

Nu är det dags att borsta igenom håret, bissarna och krypa ner i en gooooo säng.




Natti.

Tisdag!



Tisdag är en ganska värdelös dag faktiskt. Veckans mest onödiga dag. Tur att mitt paket från HM har dykt upp och sätter lite guldkant på denna dag. Tyvärr har bikinin inte leverans förrns i april, men fortsätter det såhär lär jag inte behöva den ändå. Tur att jag och Eva har en semester på gång. Vill boka nu så man har någonting att se fram emot i mörkret.

Over and out. Nu ska jag försöka hitta på någonting med mitt liv!

Övertid.

Veckans första dag börjar med övertid på jobbet. Why not? Måndag efter en lugn och stillsam helg innebär att man har mycket energi. Lika bra att göra sig av med den så att ingen tror att man är konstig. Finns ju en risk för det om energin bubblar över en fredag eftermiddag här. Men jag kan nog vara lugn, jag ligger långt ifrån att titulera mig som konstigast i Teliahuset. Även om jag mycket väl kan tänka mig att folk undrade efter den lilla incidenten från sensommaren. Men den är passé och jag har nog räddat mig själv, kanske.

Det spritter i mina ben och förmodligen kommer jag att ha hysteriskt svårt att sitta still när jag ska se mina tjejer spela internmatch på kvällens träningstid. Buuu... Varför blir man alltid extra sugen när man inte får? Jag vet precis hur små barn tänker när dem gör saker dem inte får. Men jag har tillräkligt mycket vett att faktiskt inte göra nu när jag inte får.


Söndag.



Försöker göra mig redo och samla energi för kommande arbetsvecka. Hanna ger mig energi i form av att komma och sprida glädje även på jobbet framöver. Ska bli härligt att ha henne på samma plats som mig och några av mina andra bästa på dagarna. Men min lunginflammation gör mig orolig, hur ska min stackars kropp klara av denna veckan? Det känns som om att kroppen gör någon slags revolt genom denna bedrövliga sjukdom. Men i vanlig ordning låter jag inte den dra längsta strået. En vecka sedan är jag förhoppningsvis igång med träningen igen.

Dagen har jag spenderat åt fina vänner, innebandy och en bra bok. Började på det franska cafét på Vallgatan med Eva och Hanna, sedan strosade vi genom stan och tog vagnen till Torpa för att skåda när Lerum plockade tre poäng mot våra herrar, det var inte så bra. Under helgen har jag satt tänderna i Sofi Fahrmans bok "elsas mode". Släppte den klockan två inatt, öppnade den innan jag han vakna imorse och läste precis ut den. Kanske ytlig, men enligt mig en lättläst och underhållande bok.

Nu är det dags att pilla i sig den hemska hostmedicinen och det andra som läkaren lurat på mig och krypa ner under täcket.

Natti.

Pigg.




Efter att ha slumrat två timmar på soffan vaknar jag och undrar vad som ska hända i mitt liv här näst. Storslagna planer på hur jag ska ta mig från soffan till sängen utan att behöva piggna till smids. Dem misslyckas totalt och nu sitter jag här. Har precis tagit sista dosen av penicilin för dagen och min kropp är inte alls inställd på sängen. Det är nu man ska akta sig från webshoppar av alla dess slag. Risken finns att man klickar hem lite av varje. Häromdagen, mitt i värsta feberyran, klickade jag hem en bikini. Längtar man efter sommaren då?

Vila mig.



Jag tycker inte om att vara sjuk. För första gången i mitt liv kanske jag förstår att man måste ta det lugnt när man är sjuk. Måste det gå så långt att man behöver utsätta sig själv för någonting sådant här? Suck. Under mina 22 år på denna jord har jag uppenbarligen inte lärt mig innebörden av ta det lugnt. För mig är ta det lugnt: Shoppa (för det är inte jobbigt), gå ut och gå (det är ingen hård träning), jobba (jag sitter ju stilla på jobbet), gå ut nykter (jag dricker ju ingenting,då är det inte farligt). Men nä, ikväll ska jag binda fast mig själv i soffan och tvinga kroppen att vila!

Lunginflammation.



Jag har gått och dragit på mig lunginflammation. Inget som jag önskar någon annan i hela världen. Det gör ont, febern är hög och jag är det ynkligaste på två ben. Satt på jourcentralen i gamlestaden med min älskade mamma igår i tre timmar innan dem fastställde lunginflammation, pencilinkur och hostmedicin. Idag mår jag bra mycket bättre, tacka gudarna för det.

Vintern.



Mitt hopp om att våren stod utanför dörren dog imorse. Jag är trött på snö, jag vill ha värme och sol nu. Vintern var mysig när den kom, när jag kunde tända ljus och stänga in mig för att bara njuta av att vara. Men nu vill jag ut och springa i skogen, slippa ta på mig tjocka kläder, vara ledig och sitta på en uteservering med tjejerna. Komma hem sent på natten efter en kanonkväll ute bland kullerstenar och människor som är berusade av lycka över att sommaren äntligen kommit, gå med bara ben och slippa frysa. Men jag får vänta, fortsätta krypa ner under täcket med tända ljus och inse att jag bor i Sverige. Där fryser man för det mesta. Den som väntar på något gott...

Dream.



Jag tror att det var i drömarnas värld jag var när jag knöt på mig mina sprillans nya vita converse som jag skulle spara till våren imorse. Vet inte hur tankegångarna gick. Men jag kände mig inte så nöjd när jag var påväg hem och det toksnöade. Men man kan inte alltid lyckas. Imorgon blir det vinterskorna igen. Typiskt. Jag trivs annars hemskt bra i mina Converse. Typ jättebra. Och helst av allt skulle jag vilja kliva på ett plan till Thailand imorgon. Men att spela innebandy i Torpa är ganska lyxigt det med har jag hört.


Ge mig ljus.



Trött är väl typ förnamnet på vad jag är just nu. Min kropp orkar inte med mer mörker. Tur att vi går emot ljusare tider igen.

Färgade linser

Det är läskigt att jag knappt känner igen mig själv när jag tittar mig i spegeln med stora bruna ögon. När man går från isblå till ekorrbruna blir det vissa kontraster. Men jag tror jag gillar det och jag tror att jag ska beställa hem fler linser. Dem kommer ifrån http://fargadelinser.se/ som jag bara kan rekomendera. Linserna funkar jättebra och leveransen kom på en dag.


Brown eyed girl.




Igår kom Hanna hit och vi kollade på Remeber Me. Den är bra, jättebra. Speciellt när man lyckas somna innan det tråkiga slutet av filmen. Vaknade tre i natt, jag sov på täcket i sängen och Hanna på soffan. Väckte Hanna som inte orkade ta sig hem och vi somnade om. Mysig frukost imorse innan jag begav mig till gymmet och hon hem till lill-katten. Innan dess hann vi pilla i mina bruna linser. Lite läskigt, men jag tror att jag trivs. Lite nytt, lite spännande och otroligt enkelt. Dem lär åka på fler dagar.

Har ägnat dagen i åt lite innebandy tillsammans med Hanna i Mölnlycke där Pixbo tog emot AIK. Efter det bar det av till Haga för att inta en alldeles fantastisk middag a la thailand med min underbara Malin. Den helt klart godaste Thai-maten jag någonsin har ätit på svensk mark. Fantastiska vänner!

Jag är laddad för det nya året och morgondagens arbete.

Nyår 2010!






En nyårsafton med det bästa av det mesta. En nyår som speglar vårat år väldigt väl. Vänner av finaste slag, mat, spel, ännu mer fina kompisar, fyrverkerier, champanje och mys. Ingen hade kunnat vara mer nöjd än mig efter denna fantastiska helg. 

Kvällen spenderades hos Hanna. Vi lagade mat, spelade spel och busade med hennes lilla kattunge. Strax innan tolv dök det upp lite stökiga grabbar som satte fart på oss andra. Vi tände lite raketer, skålade in det nya året och fortsatte i samma fart. När dem andra åkte vidare till Park Lane valde några av oss att styra hem till mig. Diskussioner om både det ena och det andra innan jag återigen skålade, önskade gott nytt år och slocknade som en stock.

2011 innebär nya möjligheter! Love it! Det kommer att bli ett fantastiskt år, det vet jag.