Min stad

 
Göteborg har visat sig ifrån sin bästa höstsida dem senaste dagarna. Kylan har kommit, men vad gör det när solen värmer gott på dagen? Jag vill bara knäppa på mig pjäxorna och ge mig av ner för en backe när det är sånt väder. Men staden jag bor i kan också få mig att njuta av dessa fantastiska dagar. Folk strålar när solen skiner, det gör mig lycklig. På det har jag världens finaste vänner. Det gör mig mest lycklig.
 

Men hej...

Det var ett tag sen. Jag vet. Och jag vet inte om jag ska fortsätta med detta eller inte. Känns liksom inte som att jag har så mycket att komma med förutom att det kan vara skönt att lufta lite ibland... Vi får se.

Vad har jag hunnit sedan sist? Jobbat, ätit sjurätters middag med min älskade far och syster på 28+, bokat resa till London, jobbat lite till, druckit för mycket alkohol på en och samma kväll, haft seriepremiär, tränat massor, legat på soffan, fått en blåtira och mått jäkligt fint!

Måndagscombaten är gjord med jonnisen, salladen ligger i magen, tända ljus och snart dags att dra täcket över huvudet. Imorgon väntar morgonträning igen. Tipptopp!


Back.

Det är en utvilad tjej efter en veckas semester och första arbetsdagen. Lugn och harmonisk på såväl insida som utsida. Jag tror känslan där inne speglar av sig till utsidan. Att bara ha tagit hand om sig själv, njutit av den kärlek man får lite extra och laddat batterierna! Hösten kan komma, jag är redo.

Första arbetsdagen - check!