Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge sägs det. Men snart börjar jag tvivla. Detta börjar bli jobbigt. Gå och hoppas och sedan få besked om att det inte blir av varenda dag, njae... det är tungt.

Idag har jag sovit bort min dag, har hunnit plugga lite matte med, tur är väl det, tänkte ta tag i mig själv och göra lite till innan jag somnar igen =) fick ett telefonsamtal förut med "du skulle vart här idag 16.10" nyvaken som jag var fattade jag ingenting, men kom ganska snabbt på att det var kiropraktorn och det kändes ju inte alltför bra, men men... ibland glömmer man saker.

Älska eller hata. Det sägs som om att det är som ett mynt, det finns två sidor. Man måste älska en person för att kunna hata den. och antingen älskar man eller så hatar man... och nej, jag kommer nog aldrig sluta bry mig om dig därför skulle jag vilja vända älska-sidan uppåt och låta den vara så ett tag nu! Du betyder trotts allt mycket för mig... trots att det är över nu, kommer jag ihåg alla dagar med dig.

Jag vill springaspringaspringa, pallar inte att sitta still längre. Var uppe i fontin och gick förut, fick sånn lust att bara ta en jogging tur, men jag höll mig till min promenad...

Imorgon, är det äntligen dags, jennifer kommer äntligen hem. Och pettson säg inte att du nu ska lämna oss, det fixar jag aldrig. Var snäll och stanna hemma med Kalle nu =) För utan dig vet jag inte riktigt hur min värld skulle se ut... (L)

saknar, längtar, saknar, längtar, saknar, längtar, saknar, längtar..... Palla!