Vad hände igår undrar jag. Jag sov bort mer eller mindre hela dagen. När det väl skulle göras nått blev väl det inställt, pågrund av vadå? Jag får väl inget svar på det. Tråkigt men sant. Jag trodde att det skulle bli bra men jag känner att mitt hopp börjar rinna ifrån mig.

Nu bär det snart av in emot staden för lite jobb. Ska tydligen skyltas om och göras massa kul idag. Sedan tänkte jag göra stan en snabbis för att inhandla diverse höst saker. Får väl se hur mycket ork jag har när jag har gjort mina timmar på jobbet bara. Efter det behlver jag åka hem för att ladda om för träning. Träning, träning, träning jag längtar. Lätt dagens höjdpunkt. Tänk att jag skulle känna så igen, det trodde jag aldrig för ett halvårsedan. Skönt att känna att man är på banan igen.

Man ska behandla andra så som man vill bli behandlad själv. Tål att funderas över.