Nej, ingen risk. Hade det inte vart för att jag skulle styra bilen mot Landvetter så hade jag nog sovit vid det här laget. Men vad gör man inte för la familia. Klockan ett anländer planet från Grekland och då ska jag vara på plats för att välkomna hem. Suck, bara tanken på att styra bilen mot det där hållet får mig att må dåligt. Efter tre år på Hulebäck så kan man den där vägen och jag kan bara konstatera att jag är måttligt trött på den även om det var ett tag sedan man gick ur skolan nu. Men hur trött jag än är på den vägen så är det bara att ta tag i saken å göra det liksom.

Nu har den riktiga svenska sommaren kommit. Det är nu jag känner igen Sverige igen. Regn och vind en hel jävla dag. Det är anledningen till varför man ska bo på varmare breddgrader. Men iof, så länge man jobbar går det an, förutom när man ska ta sig till och från bussen dvs.

Det ena samtalet efter det andra. Det ena mer intressant än det andra.