Tittar ut genom persiennen och upptäcker till min förtvivlan att solen gömmer sig bakom molnen. Mina planer för idag är som bortblåsta, typiskt. Med det mest typiska med sånna här dagar är att man typ måste gå på stan, vad ska man annars göra liksom? Och då måste man ju handla, annars är det inte kul. Och då försvinner ju massa pengar = DÅLIGT.

Kravlade mig iaf upp ur sängen eftersom att jag ändå inte kunde somna om. Gick upp för att få i mig lite frukost. Men jag kan ju inte äta frukost i min ensamhet utan musik och jag orkade ju inte gå ner igen och hämta mina skivor, nene. Så jag rotade fram lite brända skivor från Georges cdskåp och upptäcker en skiva från den gamla goda tiden, juniortiden. Slutade liksom med att jag satt och skrattade åt majslåten (Gamla juniorer ni förstår) i min ensamhet. Fina minnen är det ända jag har att säga. Varför måste man bli gammal?

Sommaren är kort!