Tydligen inte. Jag somnade tio, trött som bara den. Men nu då? Nej, ännu en sömnlös natt. Ligger vaken och tänker, frågorna far runt i huvudet och rädslan för att åka hem och möta verkligheten växer, fan. Men trots det längtar jag hem. Suck, när ska alltid bli som förut? Kommer det någonsin att bli som förut igen? blahablahablaha.

Söker efter en väg att gå på.