Ännu ett avsked. Har blivit två för mycket den senaste veckan. Denna gången tog jag farväl av min älskade vänn Malin. Jag vet ju att vi ses igen och jag vet ju att du fortfarande finns kvar vid min sida. Tur det. För vad skulle jag göra utan dig vännen. Pettson & Kalle. Tur att man har sin bästa vänn.

För närvarande sitter jag på Landvetter flygplats dit Pettson snällt körde mig. Efter lite krångel i tullen, som vanligt, är det förhoppningsvis snart dags för ombordstigning. Tänk om man kunde få åka till ett varmt land. Men näh, jag får nöja mig med huvudstaden. Inte så pjåkigt det heller kanske. Känns skönt att komma bort, lämna allt där hemma och bara fly. Kanske är jag feg som bara drar när allt är jobbigt, kanske inte. Men jag lovar att känslorna och tankarna för följer mig och dem kommer finnas med mig hela mitt liv om inte detta får ett lyckligt slut. För utan dig... vill jag inte vara jag.

Nu blir det jobb i Stockholm två veckor framöver, sedan åker jag hem för lite jobb under Gothia. Efter det hoppas jag på ett butiksjobb, och man kan väl säga att det ser ganska så lovande ut. Någonting positivt i allt annat.

Just nu säger jag bara som barbados eller magnus svensson eller vem det nu är:

Kom hem, vi börjar om igen!