Big NO. Vaknar och känner hur halsen under dem senaste timmarnas sömn svält upp. Nej, jag orkar inte vara mer sjuk nu. Coopers test idag med som jag förvisso gärna hade sluppit men som jag faktiskt anser viktigt att göra. Typiskt. Hoppas att halsen kurerar sig själv under dagen.

Åter en natts drömmande om dig. Är det verkligen såhär det ska vara? Inte mycket till sömn man får.

Nej, om jag skulle pallra mig ner och hjälpa George med att tapetsera och spika lister. Eventuellt måla min stol också så mitt rum kan bli klart idag. Det hade vart skönt. Annars står det inte mycket på schemat. Men det dyker väl upp saker allt eftersom förhoppningsvis.


Att någonting som alltid kännts så självklart plötsligt kan kännas så osäkert.