Och idag är det extra skönt att vara svensk och befinna sig på Herrgårdsvägen. Detta var inte bara en kamp mellan Sverige och Grekland utan även mellan familjen och George. En liten del av mitt hjärta lider med George men nu hoppas jag att han tar sitt förnuft till fånga och köper sig en svensk tröja istället. Jag finner inga ord, det är bara glädje. Tack zlatan, tack Sverige!


Nu kan jag sova gott!