Det är mycket nu och helst av allt skulle jag nog bara vilja skrika ut allt vad jag kan. Men jag gör det inte. Jag visar vilken mogen tjej jag är och håller min mun stängd. Hur mycket jag än önskar att jag hade kunnat tala ut eller åtminstonne skriva av mig. Riktigt ordentligt. Ja, det var längesen jag gjorde det. Men jag vet att jag kommer ångra mig. Så... jag ältar det för mig själv istället och övertygar mig själv om att allting är som det ska. Fast jag vet att det inte är det. Hmm. Jobbig känsla.

Helgen har varit en fin historia som började tillsammans med pettson och co. och slutade i gymnasiet med vinst. Hur bra låter inte det liksom? En del detaljer däremellan men jag låter dem stå oskrivna här, tydligen.

Idag har jag spenderat några otroligt trötta timmar på DIOS. Ibland spelar det ingen roll att man har mysiga och härliga människor vid sin sida man orkar helt enkelt inte ändå. Men jag gjorde mitt bästa. Trött och jävlig. Hade planer på att spendera ett par timmar i sängen för lite sömn innan träningen blev aktuell. Men nu vet jag ju hur det blev med den saken. Ingen sömn här inte, nono. Så nu bär det snart iväg till gymnasiet för träning och jag känner mig faktiskt riktigt taggad, även om jag inte fick sovit mina timmar.

Kan man både hata och älska någon på samma gång?