Meningen är väl att man ska vara utvilad på måndagar när man har haft hela helgen på sig att sova, men icke. Lördagens underbara vinst skulle firas och utgång stod på shemat. Intog Mölndal med flickorna och sedan bar det av ner på stan. Brist på folk i B-lagsmatchen och jag stod på banan med en blå tå och fyra timmars sömn i bagaget på söndag morgon. En period sedan linkade jag av planen och gav upp. Så var det med den saken. Mamma och syster var bestämda på att åka till gymmet efter matchen, riktigt så hurtig var inte jag. Men jag var ju tvungen att följa med ändå så jag fick vara moraliskt stöd. När jag kom hem somnade jag på stört och vaknade framåt kvällen när syrran frågade om jag var sugen på tacos. OM JAG VAR.

Måndag morgon, en pina större än  vad den brukar vara. Men jag har bara mig själv att skylla. Kommande helg känns väldigt långt bort. Men det gör ingenting. Vi vann i lördags och den karamellen suger jag gärna länge på. Kan suga på den hela nästa helg med eftersom att vi faktiskt är spellediga. Kan vara välbehövligt med alla dem skadorna som vi har dargit på oss. Men om två veckor är vi fit for fight igen. Dessutom med en återvändande Surtis, wiiihooo!

seså!