Jag förundras utav människor.
Vårat sätt att tänka och vårat sätt att förändras.
På samma sätt som det är helt underbart att se hur
någon som man älskar och bryr sig om förändras till det bättre
gör det ont i ens själ när man träffar någon som man bryr sig om
och får reda på att den har förändrats åt det andra hållet.

Det finns en människa som stod mig väldigt nära förr.
Jag mötte honom på en fest för lite drygt en månad sen.
Jag fick en uppdate som jag aldrig hade kunnat föreställa mig.
Sedan dess har jag tänkt väldigt mycket på honom.
Undrar hur han egentligen mår, inuti.
Det är lätt att ha ett tufft yttre och påstå att man klarar sig.
Men klarar han sig verkligen?
Det gjorde ont i mig att se honom och höra vad han går igenom.
Jag bryr mig. Mer än du kan ana!