Mitt i veckan.



Jag förstår inte vart dagarna tar vägen. Men det är väl ytterligare ett tecken på att jag älskar livet och trivs med det jag gör. Tralalala. När livet känns som en dans, då känns det så som mitt liv gör nu. Det vet jag!

Kom upp när klockan ringde idag och har precis avverkat en löprunda runt surte och en brakfrukost. Härligt att ha träningen för idag överstökad. Igår var jag hemma klockan tio på kvällen. Bara för att jag sov en timme extra på morgonen. Det var värt det på morgonen, men jag vet inte om jag var överrens med mig själv när jag satt på bussen hem igår kväll. Men ibland måste man gå på känslan och inte tänka på konsekvenserna.

Dags att plocka fram nått att smycka min kropp med och dricka upp den lilla kaffekoppen så att jag är redo för en ny dag.

xxx

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback