Det som min kropp i skrivande stund utsätter mig för är min deffinition på människoplågeri. Jag kan inte gå, jag kan inte sitta och jag kan inte gå på toa. Jag har inte kunnat sova inatt heller. För så fort jag rör mig gör min kropp narr av mig genom att visa på att jag borde tränat vissa av mina muskler på ett annat sätt än vad jag har gjort det senaste halvåret. Kontinuerlig träning av liknande slag så kanske det inte gör så rackarns ont nästa gång. Förhoppningsvis kan det ge resultat någon gång. Just nu är jag mest bitter för att måndagens träning har förstört hela veckans träning eftersom att gå till gymmet inte ens är ett alternativ när benen känns så här. Och jag är ingen bra tjej när jag inte kan träna. Typiskt. Har knaprat alvedon och försökt övertala mig själv om att det hjälper hela dagen. Snart har jag tagit mig igenom denna arbetsdagen, får se hur det går imorgon.

Jag ska till Hanna och mysa med henne, Amine och lill-katten ikväll. Om jag klarar av att ta mig dit det vill säga. Ska hem och dra på mig mjukisarna, göra en kraftansträngning och försöka ta mig dit. I värsta fall blir det en minitaxi. Man får göra så ibland!