Såhär glad är jag över att snart få gå hem. Hem till mitt hem i surte. Snart är inte Surte mitt hem längre. Då är Olskroken mitt hem. Nästa söndag flyttar jag till mitt nya hem. Känns helt galet bra!

Igår träffade jag förövrigt min papps efter att jag vart i slottskogen och visat upp mina brännbollstalanger. Ja, ni som var där, ni vet hur bra jag var. Ni andra kan ju bara gissa hur bra jag var, man är ju inte den som är den. Att jag ens kan hålla i en innebandyklubba är ett mysterium. Eller?

Det var i vilket fall som helst tokskönt att få träffa pappsen. Vi bara satt, pratade och njöt av tid tillsammans. Tiden den flög iväg och vi var tillbaka i surte vid tolvsnåret. Man får krama ur allt vad man kan när man ses. Borde vara oftare, men det är tufft att pussla ihop våra hektiska liv. Kanske blir bättre med åren, i wish!

Nu får jag solen i ögonen, då vill jag gå hem extra mycket!