När man får träningsvärk av att försöka (ja, jag försökte komma upp på brädan utan framgång) åka wakeboard, då känner man att det är dags att börja träna på riktigt igen. Så passande att innebandyn drog igång igår igen då!Började med ett skönt pass, långa intervaller, barfota på gräsmattan i Skatås. Benen känns tunga idag, men ingen träningsvärk. Tack för det!

Idag är det dags att plocka fram klubban och starta inomhus-säsongen. Känns som om att det var väldigt längesedan sist. Detta uppehållet har varit betydligt längre än tidigare år av olika anledningar. Det har varit ett välbehövligt och skönt sådant. Jag har fått koppla bort, inte tänka och göra som jag vill. Nu finns suget efter att springa efter den vita plastbollen och jag är mer förväntansfull än någonsin. Det har för mig handlat om att backa tillbaka, fundera på vad jag vill, ladda batterierna, hitta tillbaka till glädjen och det där riktiga suget. Det finns nu, och det känns som om att det kommer att hålla i sig!

För dem som inte vet har jag (och några till från IBF) gått över till andra sidan älven och kommer att spela med Älvstranden kommande säsong. För mig var det ett svårt men ganska självklart beslut när jag väl bestämde mig. Med tanke på hur föregående säsong såg ut så fanns det ingen glädje kvar och jag var i en fas då jag inte ville spela mer innebandy egentligen. Denna möjligheten dök upp och då tändes någonting i mig. Kanske vill jag spela innebandy ändå?! Jag funderade länge och insåg att det skulle bli tufft att släppa alla mina tidigare lagkamrater. Lösningen blev tillslut ganska bra. Vissa följer med och vissa kommer man att sakna. Förhoppningsvis så ses vi ändå i hallarna och vid sidan av innebandyn. Med detta facit känns valet helt rätt och jag känner mig superladdad för denna utmaning. Jag gör någonting som jag aldrig trodde att jag skulle göra igen i våras... Ser fram emot en ny säsong!!