Ett steg.



Vem kunde tro att detta skulle bli en dag då jag tar ytterligare ett kliv i livet?
Imorse efter att jag vart iväg på lite hyss kände jag mig taggad för det mesta.
Jag kände mig nöjd, stark och glad. Efter halva dagen på jobbet kändes det ännu bättre.
Men samtidigt ett släng av overklighet och dåligt samvete.
Men jag är glad, jätteglad.

Firade i min ensamhet med tacos och några bitar naturgodis.
Ett långt samtal med min fina Hanna och en dusch senare är jag helt slut.
Redo för sängen och blickar fram emot en fin lördag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback