Man slutar aldrig förvånas över människor. Det ska gudarna veta. Man tror att en person är så långt ner den kan vara men så hamnar den ännu ett snäpp ner. Sen tar den sig upp bland molnen och ner igen på två sekunder. Så kan det vara. Det mesta är ganska galet och det är så det ska vara just nu. Jag trodde ingenting annat egentligen. Tryggheten finns där den ska finnas och allt det där andra spelar inte så stor roll. Jag lever och jag lär. Detta är ett jävligt oklart inlägg för dem som inte är insatta. Jag vet. Lika bra. Livet är trots allt underbart.