Igår var vi i växjö och spelade match. Jag hejade på så gott jag kunde och var förmodligen nervösare än alla dem andra tillsammans i slutskedet när det stod 2-1. Vi lyckades spika igen och fick 3 härliga poäng med oss. Fantastiskt skönt och jag är otroligt stolt över mina duktiga lagkamrater. Tyvärr är det svårt att känna på samma sätt och med samma känslor som alla andra när man sitter bredvid men man känner ändå, på sitt sätt. Jag kan dem där känslorna alldeles för väl.

En lång dag på en buss blev det iallafall och jag kröp i säng med huvudvärk vid halv elva en lördag. Kändes tråkigt, men också välbehövligt.