Kaffe i ena handen och Cola Zero i andra handen, snart är jag människa. Min kropp är vek och jag vet inte riktigt vad den försöker säga mig. Eller egentligen vet jag det. Jag vill vara överallt och göra allt. Det går inte och jag måste inse det, även om jag har uppenbara problem med det. Solen har tillslut vunnit över dem skrämande molnen som senaste dagarna valt att visa sig här i Göteborg. Sol = energi och det gillar vi ju. Men mest vill jag sova nu. Jag behöver det.