Ja, jäklar vilken dag! Mina små 93or sprang ut, glada och fyllda med alkoholens rus! Jag var stot. Dem är så otroligt fina och så bra. Att se dem, veta vilken känsla dem har just där och då, det ger mig rysningar att bara tänka på det! Några varv på flak och jag fick äran att köra hem dem. Nu är jag döv och har tinnitus, typ. Mat och lite mera mat. Släkt och lite mera släkt. Kärlek och ännu mera kärlek. Trött och uppfylld kröp jag i säng!

Nu går tvättmaskinerna på högvarv. Jag har precis ätit frukost i sängen och ska snart ta tag i packningen, snart! Det blir en lång dag av väntan.

Grattis världens bästa Anna och Linus!